Hur fungerar en reglerventil?
En reglerventil är en samlingsterm för olika slags ventiler vilka används för att reglera och styra olika flöden och tryck, eller temperatur i olika typer av system, exempelvis ett kylsystem. Det kan handla om reglering av vatten, men även om kemikalier såsom saltsyra och lut, eller andra typer av vätskor, ånga och gas. En reglerventil kan ha två olika sorters funktioner. Antingen styr den mängden av vatten, eller så sprider den ut flödet till olika förgreningar i systemet.
Vad finns det för olika typer av reglerventiler?
De tre vanligaste reglerventilerna är:
- Kägelventil
- Vridspjällsventil
- Kulventil
Du väljer typ av reglerventil utifrån vad den ska användas till. Detta beror på ventilens driftförutsättningar och vad den ska reglera. Frågor du behöver ha svar på när du ska välja vilken ventil, är exempelvis om den ska användas för högt tryck eller lågt tryck? Vilken temperatur ska den reglera? Är valt media giftigt eller frätande? Om regleringen ska vara väldigt noggrann, är en kägelventil att föredra. Det är också den vanligaste reglerventilen. Reglerventiler kan vara antingen hård- eller mjuktätade. Reglerventiler hanteras oftast med antingen elektriska eller pneumatiska manöverdon. Ventiler ansluts genom antingen fläns-, svets- eller gänganslutning. Vilket maxtryck ventilen kan ha kan variera upp till och med 25 bar som max.
Reglerventil och tryckfall
När reglerventilen reglerar flödet görs detta genom att ett tryckfall uppstår över ventilen. Det är detta tryckfall som ger drivkraft åt och är motorn för hela flödet, och inte själva regelventilen. Hur kraftigt flödet blir beror på reglerventilens så kallade Kv-värde, vilket media, vilket tryck som finns före ventilen, temperatur och tillströmningen i ventilen. Ett Kv-värde anges som den mängd vatten i m3/h som flödar genom regelventilen vid ett tryckfall av 1 bar. Sambandet mäts ofta i USA på detta sätt: Cv = 1,17 xKv.